Att komma tillbaka...
Söndagen försvann som i en dimma. Jag gick en långpromenad i skogen. Då och då stannade jag och lyssnade av mina två meddelanden som U hade läst in på min mobil då jag hade lämnat honom så hastigt på lördagkvällen. Han grät. Bad att jag skulle ringa. Sa att han bara älskar mej.
Jag kunde inte låta bli att ringa tillbaka. Så vi fick prata ut IGEN.
Jag sa att jag behövde tid att tänka /känna efter. Han sa samma sak. Vi ska prata med våra sponsorer. Kanske ska U söka terapihjälp. Jag hoppas att han gör det.
Men vi gör inte slut. Vi backar bara lite och försöker var och en av oss reda ut våra egna problem, så att vi inte hela tiden stjälper över dem på varandra.
Mitt problem är min svartsjuka. Jag erkänner och skäms över hur jag betedde mig i fredags/lördags. Jag ska inte / har ingen rätt att tala om för U vem / vilka han får umgås med. Jag måste jobba med detta! Jag har fått telefonnumret till en av kvinnorna som han skulle ha träffat i lördags. När jag samlat ihop tillräckligt med mod, så ska jag ringa och göra mitt 10:e steg med henne. Dvs be om ursäkt för mitt beteende och jag kan bara hoppas att hon kan förlåta mig...
Mitt problem var också min sockerabstinens. Den gjorde mig extremt överkänslig i helgen. Det är som en riktig heroin-avtändning. Jag har numera ALL respekt för att socker verkligen är en sinnesförändrande drog! Jag trodde ALDRIG att det skulle ha en sådan djup effekt på mig att sluta!
Mitt problem är också min flykt-reflex. Så fort orden tryter och känslorna tar överhanden, så vill jag bara fly. (Det är väl därför jag reagerade så kraftigt de gånger som U bara har stuckit!). Att bara dra iväg så där som jag gjorde på lördagskvällen är så himla omoget, när jag tänker efter. Jag VILL inte vara sådan, det bara blir så. Jag MÅSTE jobba med detta, för jag förstår ju att det smärtar U att jag gör så! JAG om någon VET hur ont det gör att bli övergiven så där!!!
U:s problem är att han bär med sig så mycket skit ifrån sitt tidigare förhållande. Han tror att jag ska bli likadan som hon var. Dvs kontrollerande och krävande osv. Han beter sig ibland riktigt illa mot mig, trots att han säger att han älskar mig. Skriker och är aggresiv som om JAG var hans fiende. Jag tror då att det är gamla hjärnspöken som han anfäktas av, inte hur han och jag har det idag, just nu.
Han bär också med sig en rädsla för äkta närhet. Och detta vet han om, som tur är.
Så just nu ska vi hålla lite avstånd och jobba med oss själva. Själv satt jag i ett par timmar tillsammans med min sponsor i går kväll. Usch vad jag skämdes över min svartsjuka och hur jag hade betett mig i helgen, när jag berättade för henne om vad som hade hänt.
Henned åsikt är att om jag nu fortfarande VILL ha ett förhållande med U, så måste jag lära mig att ta U som han är, och även acceptera de känslor som kommer med en sådan relation med en nykter alkoholist. För det är mycket skit från barndomarna /tidigare liv, som vi bär med oss.
Jag ska fokusera på mitt liv, mina vänner, mitt tillfrisknande ett tag nu. Och just nu är det lugnt i magen och tyst i skallen och det är underbart!
Jag kunde inte låta bli att ringa tillbaka. Så vi fick prata ut IGEN.
Jag sa att jag behövde tid att tänka /känna efter. Han sa samma sak. Vi ska prata med våra sponsorer. Kanske ska U söka terapihjälp. Jag hoppas att han gör det.
Men vi gör inte slut. Vi backar bara lite och försöker var och en av oss reda ut våra egna problem, så att vi inte hela tiden stjälper över dem på varandra.
Mitt problem är min svartsjuka. Jag erkänner och skäms över hur jag betedde mig i fredags/lördags. Jag ska inte / har ingen rätt att tala om för U vem / vilka han får umgås med. Jag måste jobba med detta! Jag har fått telefonnumret till en av kvinnorna som han skulle ha träffat i lördags. När jag samlat ihop tillräckligt med mod, så ska jag ringa och göra mitt 10:e steg med henne. Dvs be om ursäkt för mitt beteende och jag kan bara hoppas att hon kan förlåta mig...
Mitt problem var också min sockerabstinens. Den gjorde mig extremt överkänslig i helgen. Det är som en riktig heroin-avtändning. Jag har numera ALL respekt för att socker verkligen är en sinnesförändrande drog! Jag trodde ALDRIG att det skulle ha en sådan djup effekt på mig att sluta!
Mitt problem är också min flykt-reflex. Så fort orden tryter och känslorna tar överhanden, så vill jag bara fly. (Det är väl därför jag reagerade så kraftigt de gånger som U bara har stuckit!). Att bara dra iväg så där som jag gjorde på lördagskvällen är så himla omoget, när jag tänker efter. Jag VILL inte vara sådan, det bara blir så. Jag MÅSTE jobba med detta, för jag förstår ju att det smärtar U att jag gör så! JAG om någon VET hur ont det gör att bli övergiven så där!!!
U:s problem är att han bär med sig så mycket skit ifrån sitt tidigare förhållande. Han tror att jag ska bli likadan som hon var. Dvs kontrollerande och krävande osv. Han beter sig ibland riktigt illa mot mig, trots att han säger att han älskar mig. Skriker och är aggresiv som om JAG var hans fiende. Jag tror då att det är gamla hjärnspöken som han anfäktas av, inte hur han och jag har det idag, just nu.
Han bär också med sig en rädsla för äkta närhet. Och detta vet han om, som tur är.
Så just nu ska vi hålla lite avstånd och jobba med oss själva. Själv satt jag i ett par timmar tillsammans med min sponsor i går kväll. Usch vad jag skämdes över min svartsjuka och hur jag hade betett mig i helgen, när jag berättade för henne om vad som hade hänt.
Henned åsikt är att om jag nu fortfarande VILL ha ett förhållande med U, så måste jag lära mig att ta U som han är, och även acceptera de känslor som kommer med en sådan relation med en nykter alkoholist. För det är mycket skit från barndomarna /tidigare liv, som vi bär med oss.
Jag ska fokusera på mitt liv, mina vänner, mitt tillfrisknande ett tag nu. Och just nu är det lugnt i magen och tyst i skallen och det är underbart!
Kommentarer
Postat av: Ankan
Kram!
Postat av: Dr S
Oj.... jag tror att svartsjuka är en av de värsta känslorna man kan ha i kroppen. Jag vet att jag har den inom mig men tack och lov har den inte visat sitt tryne på länge.
Trackback