Nervös....Torsdag igen...
Jaha då var det torsdag igen. Och eftervård. Och se den där U igen.
Terapeut C, ringde just nyss. Och undrade över min dagsform. Är hon rädd för mitt uppträdande på eftervården? Att jag ska explodera eller nåt? Bryta ihop och bete mig illa?
Eller är det så underbart att hon faktiskt bryr sig om mig? Jag väljer det alternativet, för det mår JAG bäst av. Jag ska även prata en stund med min underbara sponsor innan jag åker dit. Behöver ladda kraft så mycket jag bara kan.
Så hur är mitt mående då? Gansla hyfsat faktiskt om man jämför med förra torsdagen. I går kväll ägnade jag mig åt mig själv. När Prinsessan var nattad, tog jag en kort kvällstur på motorcykeln....Mmmmm vad härligt med ljumma kvällsvindar och alla dofter. Sen stängde jag in mig i badrummet och färgade håret och rakade benen. Kände mig fin faktiskt, och värdefull.
Jag planerar att tala om för U att han kan ta med de kläder och badrumsgrejer som jag har kvar i hans hus, till nästa torsdag. Kommer jag att våga säga det? Det känns som att ytterligare såga av kopplingen till honom. Men jag VET att jag behöver göra det.
Jag behöver vara singel just nu. Verkligen. Men en liten, liten del av mig är fortfarande rädd. Det vet jag. Åhh jag hoppas att jag vågar säga det!
Sen har jag en önskan förstås. Att jag kan få bete mig normalt på eftervården. Inte sitta tyst i offer-rollen som förra torsdagen. Utan att jag ska kunna vara den optimist och glada person som jag faktiskt har blivit. Jag vill dela med mig av den inre resa som jag faktiskt har gjort i det här!
Att jag faktiskt mår bra nästan hela dagar, gör trevliga saker för mig själv och för mina barn. Att jag känner mig älskad och omhändertagen trots att jag är singel.
Snälla Gud! Låt mig få den styrka jag behöver för att gå igenom detta!
Från en evigt tacksam kvinna................
Terapeut C, ringde just nyss. Och undrade över min dagsform. Är hon rädd för mitt uppträdande på eftervården? Att jag ska explodera eller nåt? Bryta ihop och bete mig illa?
Eller är det så underbart att hon faktiskt bryr sig om mig? Jag väljer det alternativet, för det mår JAG bäst av. Jag ska även prata en stund med min underbara sponsor innan jag åker dit. Behöver ladda kraft så mycket jag bara kan.
Så hur är mitt mående då? Gansla hyfsat faktiskt om man jämför med förra torsdagen. I går kväll ägnade jag mig åt mig själv. När Prinsessan var nattad, tog jag en kort kvällstur på motorcykeln....Mmmmm vad härligt med ljumma kvällsvindar och alla dofter. Sen stängde jag in mig i badrummet och färgade håret och rakade benen. Kände mig fin faktiskt, och värdefull.
Jag planerar att tala om för U att han kan ta med de kläder och badrumsgrejer som jag har kvar i hans hus, till nästa torsdag. Kommer jag att våga säga det? Det känns som att ytterligare såga av kopplingen till honom. Men jag VET att jag behöver göra det.
Jag behöver vara singel just nu. Verkligen. Men en liten, liten del av mig är fortfarande rädd. Det vet jag. Åhh jag hoppas att jag vågar säga det!
Sen har jag en önskan förstås. Att jag kan få bete mig normalt på eftervården. Inte sitta tyst i offer-rollen som förra torsdagen. Utan att jag ska kunna vara den optimist och glada person som jag faktiskt har blivit. Jag vill dela med mig av den inre resa som jag faktiskt har gjort i det här!
Att jag faktiskt mår bra nästan hela dagar, gör trevliga saker för mig själv och för mina barn. Att jag känner mig älskad och omhändertagen trots att jag är singel.
Snälla Gud! Låt mig få den styrka jag behöver för att gå igenom detta!
Från en evigt tacksam kvinna................
Kommentarer
Postat av: Dr S
Lycka till! Hoppas det gick bra.
Postat av: Lillamej
Tjaaaa bra o bra...Men det är klart ILSKA ger energi säger dom ju...
Tack för din omtanke!
Trackback