Grå söndag-Men inuti gror en strimma hopp!
Men jag ska inte slå på mej själv för det. Kan jag fly till ett bättre, tryggare ställe än ett AA-möte??? Det var så mysigt där. Att sitta bland vänner i mörkret med alla tända ljus. Att få höra de andras kamp, ger mig distans till mina egna bekymmer. Jag var lite rädd att U skulle vara där, men han kom inte, och det var skönt.
Jag delade om min andra kamp. Den första var kampen mot alkoholen. Nu kämpar jag med drogen bakom drogen. Min relationsbesatthet. AA:s tolv steg fungerar även på detta. (Jag är övertygad om att de tolv stegen fungerar på ALLA livets problem faktiskt!)
Jag måste erkänna att jag är maktlös inför mina relationer, och att jag så himla lätt tappar kontrollen över mitt eget liv. (steg 1) Jag måste erkänna att jag INTE klara att hantera detta ensam, utan hjälp. (steg 2). Jag lämnar över min egenvilja till min högre makt (som jag väljer att kalla Gud), min sponsor, och min kvinno-grupp.(steg 3).
I bilen på väg hem funderade jag över steg 4. Jag borde inventera ALLA mina tidigare relationer och se om där finns ett samband, ett mönster över hur jag har betett mig. Det kommer! I en separat blogg inom kort!
I alla fall så kändes det som om jag hade sinnesro på vägen hem från mötet. Jag MÅSTE ägna mig åt MITT liv nu, och mina intressen och vänner. Ingen annan kan hela mig utom jag själv. Men jag känner mig inte ensam. Det finns en kraft i universum som är God. Jag känner det så tydligt nu. Jag ska inte kämpa emot längre, utan flyta med i livets flod, som det var tänkt från första början.
TACK alla ni! Som läser, kommenterar och ger mig stöd!
Hej! Jag blir så glad när jag läser om hur du orkar göra det som du mår bra av. TÄnk att du unnar dig att ta dig till AA-möte till och med mitt i natten. Det låter mysigt! Bra kämpat!
Det där med att flyta med, att sluta kämpa mot, att släppa taget. Det är skönt när det går, jag hoppas för egen del att jag ska klara av att göra det i allt längre perioder. Kram och på återhörande!
Åh TACK Ankan!
Ja ibland vet jag inte om jag är idiot, eller klok som åker 15 mil för ett möte mitt i natten... Flykt eller inte?
Sen är det tufft att inse att först var JAG alkoholisten, och levde i ett äktenskap med en medberoende. Sen blir jag nykter, skiljer mig och blir kär i en annan
(nykter) alkoholist. Då blir jag i stället medberoende! Ser alla tendenser till medberoende just nu tyvärr...
Tack för dina reflektioner!
Kram!
Det låter som om du har en jobbig men spännade kamp. Tänk vad du utvecklas som människa. Alla borde ta till sig det där 12-stegsprogrmmet någon gång i livet, tror jag.
Du är genomklok som åker så långt. För du prioriterar dig själv och det som DU mår bra om!! Tänk på det!