Workshop #1 Metoden
Ja nu var det ett tag sedan jag skrev här. Nu har metoddelen på Addiktologutbildningen startat så nu är det 1,5 år kvar innan jag är färdig alkohol- och drogterapeut. Det börjar bli spännande nu. Nu har vi 12-stegat färdigt oss själva och nu börjar det mer och mer handla om vad det egentligen innebär att arbeta som terapeut. Det märks på litteraturen och kursupplägget också. Nästa workshop ska vi bli videoinspelade under vår examination...brrr..läskigt!
Den grupp som nu går vidare på metoden är så underbart balanserad. Alla känner varandra väl nu och vi fungerar mycket bra ihop. Vi är 12 stycken varav hälften kvinnor, hälften män. Ungefär hälften har egna missbruk bakom sig, resten är antingen vuxna barn eller anhöriga. Vi har kursare från Göteborg i söder till Boden i norr och 2 norrmän varav en homosexuell! En helt enkelt fantatiskt balanserad grupp!
Så hur ser mitt liv ut just nu då? Utåt sett har inte så mycket hänt sedan senast. Det är fortfarande slut mellan U och mig, men jag har känslor kvar för honom och hoppet är väl det sista som överger mig tydligen. Efter att i princip inte talat med honom alls under hösten så träffades vi av en slump på nyårsafton. Han betedde sig så underligt att jag till sist bad att få prata med honom i enrum. Jag sa då att jag skulle uppskatta om vi kunde bete oss som folk mot varandra, typ hälsa på varandra, dansa om vi sågs ute på dans osv. Vi erkände båda två att vi hade känslor kvar för varandra men ingen av oss var intresserad av att återupprätta någon relation i det här läget i alla fall. Jamenar ingenting hade ju förändrats med honom ännu i alla fall...
Men jag blev oerhört glad av att höra att han äntligen skulle börja i terapi (satte igång mitt hopp förstås!).
Vi har startat upp ännu en AA grupp under hösten. Det har behövts en grupp länge i den stad där jag arbetar. Många som arbetar där har problem och eftersom min arbetsplats nu äntligen har beslutat sig för att införa slumpvisa alkohol- och drogtester på arbetsplatsen, så tyckte vi att det låg rätt i tiden att även starta upp möten!
På grund av den utbildning jag läser så har jag fått den fina möjligheten att få bli kontaktperson mellan min arbetsplats och det provtagande företaget, EDTS (European Drug Testing Service). Det slumpvisa alkohol- och drogtestandet startar i morgon, så det är en riktigt fin timing i allt som händer just nu!
Jag går fortfarande i psykosyntesterapi och det känns så underbart! Där får jag ösa ur mig min smärta och längtan efter U. Hon orkar trösta och stötta och jag får också se på varför jag dras till män som behandlar mig illa.
Hemma i min familj är allt bra. Kontakten med barnen blir bara bättre ock bättre. Jag är mer närvarande och de kommer till mig på ett annat sätt än förr. Jag har till och med fått min mamma att börja i terapi!!!
Så de två människor (förrutom mina barn) som betyder mest för mig i livet, dvs mamma och U, har jag fått att börja i terapi. Inte för att resultatet gagnar MIG på något sätt (ännu i alla fall) men jag tror att universum kan bli en bättre plats om de två börjar må lite bättre!
Den grupp som nu går vidare på metoden är så underbart balanserad. Alla känner varandra väl nu och vi fungerar mycket bra ihop. Vi är 12 stycken varav hälften kvinnor, hälften män. Ungefär hälften har egna missbruk bakom sig, resten är antingen vuxna barn eller anhöriga. Vi har kursare från Göteborg i söder till Boden i norr och 2 norrmän varav en homosexuell! En helt enkelt fantatiskt balanserad grupp!
Så hur ser mitt liv ut just nu då? Utåt sett har inte så mycket hänt sedan senast. Det är fortfarande slut mellan U och mig, men jag har känslor kvar för honom och hoppet är väl det sista som överger mig tydligen. Efter att i princip inte talat med honom alls under hösten så träffades vi av en slump på nyårsafton. Han betedde sig så underligt att jag till sist bad att få prata med honom i enrum. Jag sa då att jag skulle uppskatta om vi kunde bete oss som folk mot varandra, typ hälsa på varandra, dansa om vi sågs ute på dans osv. Vi erkände båda två att vi hade känslor kvar för varandra men ingen av oss var intresserad av att återupprätta någon relation i det här läget i alla fall. Jamenar ingenting hade ju förändrats med honom ännu i alla fall...
Men jag blev oerhört glad av att höra att han äntligen skulle börja i terapi (satte igång mitt hopp förstås!).
Vi har startat upp ännu en AA grupp under hösten. Det har behövts en grupp länge i den stad där jag arbetar. Många som arbetar där har problem och eftersom min arbetsplats nu äntligen har beslutat sig för att införa slumpvisa alkohol- och drogtester på arbetsplatsen, så tyckte vi att det låg rätt i tiden att även starta upp möten!
På grund av den utbildning jag läser så har jag fått den fina möjligheten att få bli kontaktperson mellan min arbetsplats och det provtagande företaget, EDTS (European Drug Testing Service). Det slumpvisa alkohol- och drogtestandet startar i morgon, så det är en riktigt fin timing i allt som händer just nu!
Jag går fortfarande i psykosyntesterapi och det känns så underbart! Där får jag ösa ur mig min smärta och längtan efter U. Hon orkar trösta och stötta och jag får också se på varför jag dras till män som behandlar mig illa.
Hemma i min familj är allt bra. Kontakten med barnen blir bara bättre ock bättre. Jag är mer närvarande och de kommer till mig på ett annat sätt än förr. Jag har till och med fått min mamma att börja i terapi!!!
Så de två människor (förrutom mina barn) som betyder mest för mig i livet, dvs mamma och U, har jag fått att börja i terapi. Inte för att resultatet gagnar MIG på något sätt (ännu i alla fall) men jag tror att universum kan bli en bättre plats om de två börjar må lite bättre!
Kommentarer
Postat av: Marguerithe
Utbildningen du skriver om låter spännande, skulle vilja veta lite mera. Har läst lite på din blogg och måste verkligen gratulera dig, du har verkligen gått framåt i din nykterhet. Jätteroligt att du har fin kontakt med dina barn, för dom är ju det finaste vi har, eller hur? Besök gärna min blogg, är nybörjare på det området, men det verkar kul och det är säkert nyttigt att dela erfarenheter med människor i samma situation som en själv. Ha det bra och hoppas vi hörs!
Trackback