Jag fattar inte...?
Det var förra fredagen som problemet uppstod. Jag har aldrig haft problem med att U dansar med andra kvinnor när vi har varit ute. Varken då när vi var tillsammans och inte heller nu efteråt, då vi inte längre är tillsammans. Tvärtom tyckte jag att det var jobbigt de gånger i början då han ville dansa bara med mig hela kvällen. Jag gillar att dansa med andra män och har alltid tyckt att det varit bra då han har vågat dansa med andra han med. Jag har alltid uppmuntrat det.
Men i fredags var det annorlunda. För allra första gången hejade han på mig då jag kom dit. Faktiskt drog han lite på munnen till och med. Jag blev glad i hjärtat. Jag log och nickade tillbaka. Sällan anande jag vad som komma skulle...
För efter pausen blev det uppvisning från hans sida. Det var inte som förr att han höll sig så långt borta från mig som möjligt på dansgolvet. Nä nä tvärtom. Han hade hittat någon rödhårig bimbo som han gärna ville visa upp. Dans efter dans efter dans med samma brud. Och det händer i princip aldrig att man dansar så många danser med samma partner om man inte är tillsmmans eller snart tänker sig att hamn i samma säng.
Men inte nog med det. Det var ingen ände på hur de gnussades dem emellan. Hennes ena hand på hans stjärt och den andra runt hans nacke. Fnitter och förtrolighet och alltid någonstans i närheten av där jag befann mig. Jag började må illa. Kände mig fysiskt rent ut sagt spyfärdig. Hur FAN kan han vara så utstuderat vidrig mot mig jämt???
Jag åkte hem...
Jag orkar inte mer...
Skickar massvis med positiva vibbar till dig!
Du kan, du vill, du klarar detta!
Styrka!
Ojojoj - jag skulle ALDRIG klarat att vistas i samma rum som Exet under sådana förhållanden. Kanske om ett par år, kanske den dag jag själv finner en annan, men definitivt inte nu. Ska du verkligen utsätta dig för detta? Det måste vara väldigt svårt att inte dras med i ett spel både från din och från hans sida när uppbrottet är så färskt? Hoppas du mår bättre nu. Kram
Tusen tack kära ni för era kommentarer! Jag får också höra av min sponsor att jag har så bråttom...Att glömma en så nära relation kan ta upp till ett år, säger hon. Det har ju bara gått ett par månader så jag får väl ge mig till tåls... Jag vill liksom må bra direkt! Nu bums!
fniss... Ja idag mår jag i alla fall bätte ;-)
Kram på er!
hej heej