Processdagbok Workshop 1
Jag känner mig som överkörd av en bulldozer. Det är tisdag eftermiddag och jag har precis kommit hem från första workshopen i Addiktologiutbildningen.
Vi är 16 stycken förväntansfulla människor som har träffats för första gången i våra liv de här två dagarna. Ungefär hälften är män och ungefär hälften har en egen besatthetssjukdom med sig i bagaget. Den andra hälften är förstås kvinnor och antingen anhörig till någon med nämnda sjukdom eller har vuxit upp dysfunktionellt på något annat sätt.
Jag var den enda kvinnan med utagerad besatthetssjukdom. Så om man undantog mig, så var fördelningen den att männen var de som var tillfrisknande alkoholister och narkomaner, och kvinnorna var anhöriga, medberoende och/eller vuxna barn.
Så jag kan med andra ord skylla på detta faktum som orsak till att jag kände mig utanför gruppen. Eller så kan jag ta en annan approach och säga att jag själv ställde mig själv utanför gruppen för att på detta sätt undvika att komma någon nära och undvika risken att jag skulle kunna bli avvisad och /eller övergiven.
Som ni förstår pratade vi ganska mycket om grupper och gruppprocesser denna första gång. Och det är därför rubriken till denna blogg, samt den nya kategorin, ska heta Processdagbok.
Vi fick nämligen till uppgift att skriva en processdagbok under hela vår utbildning. Som en dagbok över de känslor och processer som jag råkar in i. Och eftersom jag ändå skriver min dagbok i denna blogg, så får detta bli min Processdagbok! "Gör det enkelt" säger de ju i AA!
Det var Helena Fjellström som höll i själva gruppprocesserna, gruppdynamikutbildningen, medan hennes man, Torbjörn höll i det mera "andliga" koncepten och indisk-influerade lärorna.
Det var inte alltid lätt att hänga med i svängarna. Men det är underbart att se människor som verkligen brinner för det de gör och tror på.
På måndagskvällen åkte vi iväg på möten. Hälften till AA i Vaxholm och hälften till AcoA inne i Stockholm. Många hade aldrig förut varit på ett AcoA möte (Adult Children Of Alcoholics), så de var väldigt uppskakade när de kom tillbaka.
Över huvud taget så greps jag av alla tårar och känslor som flera råkade in i redan denna första workshop. Jag kände mig lite kall och avstängd här med. Som om jag inte kunde släppa in ens detta.
Nåja nästa gång ses vi uppe på Korpberget 40 mil norrut för att gå vidare med utbildningen samt fira lucia. Det blir häftigt!
Tills dess ska vi ha läst Anonyma Alkoholisters "Stora Boken", "12 steg o 12 traditioner" samt "Jaget och Missbrukaren" av Craig Nekken. Vi ska skriva reflektioner kring det vi har läst i varje bok, samt fortsätta skriva i vår processdagbok.
Så summa sumarum är att jag trivs i gruppen och tycker att ALLT är intressant. Och jag har svårt att släppa någon i gruppen inpå livet och jag har i alla fall ännu inte gått in i någon egen process....
TACK!
Vi är 16 stycken förväntansfulla människor som har träffats för första gången i våra liv de här två dagarna. Ungefär hälften är män och ungefär hälften har en egen besatthetssjukdom med sig i bagaget. Den andra hälften är förstås kvinnor och antingen anhörig till någon med nämnda sjukdom eller har vuxit upp dysfunktionellt på något annat sätt.
Jag var den enda kvinnan med utagerad besatthetssjukdom. Så om man undantog mig, så var fördelningen den att männen var de som var tillfrisknande alkoholister och narkomaner, och kvinnorna var anhöriga, medberoende och/eller vuxna barn.
Så jag kan med andra ord skylla på detta faktum som orsak till att jag kände mig utanför gruppen. Eller så kan jag ta en annan approach och säga att jag själv ställde mig själv utanför gruppen för att på detta sätt undvika att komma någon nära och undvika risken att jag skulle kunna bli avvisad och /eller övergiven.
Som ni förstår pratade vi ganska mycket om grupper och gruppprocesser denna första gång. Och det är därför rubriken till denna blogg, samt den nya kategorin, ska heta Processdagbok.
Vi fick nämligen till uppgift att skriva en processdagbok under hela vår utbildning. Som en dagbok över de känslor och processer som jag råkar in i. Och eftersom jag ändå skriver min dagbok i denna blogg, så får detta bli min Processdagbok! "Gör det enkelt" säger de ju i AA!
Det var Helena Fjellström som höll i själva gruppprocesserna, gruppdynamikutbildningen, medan hennes man, Torbjörn höll i det mera "andliga" koncepten och indisk-influerade lärorna.
Det var inte alltid lätt att hänga med i svängarna. Men det är underbart att se människor som verkligen brinner för det de gör och tror på.
På måndagskvällen åkte vi iväg på möten. Hälften till AA i Vaxholm och hälften till AcoA inne i Stockholm. Många hade aldrig förut varit på ett AcoA möte (Adult Children Of Alcoholics), så de var väldigt uppskakade när de kom tillbaka.
Över huvud taget så greps jag av alla tårar och känslor som flera råkade in i redan denna första workshop. Jag kände mig lite kall och avstängd här med. Som om jag inte kunde släppa in ens detta.
Nåja nästa gång ses vi uppe på Korpberget 40 mil norrut för att gå vidare med utbildningen samt fira lucia. Det blir häftigt!
Tills dess ska vi ha läst Anonyma Alkoholisters "Stora Boken", "12 steg o 12 traditioner" samt "Jaget och Missbrukaren" av Craig Nekken. Vi ska skriva reflektioner kring det vi har läst i varje bok, samt fortsätta skriva i vår processdagbok.
Så summa sumarum är att jag trivs i gruppen och tycker att ALLT är intressant. Och jag har svårt att släppa någon i gruppen inpå livet och jag har i alla fall ännu inte gått in i någon egen process....
TACK!
Kommentarer
Trackback