U versus Murre contest moves on....
Det är lite så här;
" Hej hur mår du?, Hur har din dag varit?,Känns som om det var sommarens finaste dag. Kram"
Opersonligt och framtvingade och ospontana. Som om han egentligen inte ville skriva men att någon tvingat honom till det. Så känns det. Jag försöker svara på ungefär samma nivå, men inte värre i alla fall. Jag försöker tänka att det kanske är svårt för honom detta. Att formulera sig. Så jag tänker på att jag måste vara snäll. Skriver lite om vad jag gjort och avslutar också med "Kram".
Murre ringer. Han skriver. Han säger att han bara måste få ringa. För han vill höra min röst. Jag faller för det. Han skriver "Min älskling", fast vi bara har dejtat i 2 veckor. Han håller i mig. Håller om mig länge. Bara andas och håller så där hårt.
Men jag har faktiskt tveksamheter med Murre också. Han är ganska "jag-svag". Vill gärna att jag ska bestämma allt. Har inte så mycket egna åsikter liksom. Det skrämmer mig för det liknar Mr Stoneface så mycket. Men han är så god mot sina pojkar och mot oss. Mina barn gillar honom. De gillar Murres pojkar också. Tjatar om att få träffas. Jag är rädd att bli påverkad av det. Tänk om jag inte kan ha styrka att göra det jag måste bara för att mina barn är så fästa vid hans barn???
Just nu är det fortfarande plus på Murre i alla fall....
Oj vad svårt - mellan tvenne eldar! Se till bara att du kläms in mellan bränderna utan får det utrymme du behöver - i lagom temperatur! Så att du kan fortsätta att jobba med din nykterhet lika framgångsrikt som tidigare och får utrymme för de kloka tankar du delar med dig av i bloggen! utan att uppmärksamheten avleds för att ANDRA pockar, lockar och drar i dig.
När du skriver om U så undrar jag lite över VARFÖR du vill ha kontakt med honom? Vad ger det för positivt till dig? Får det dig att må bra? Jag kan inte utläsa det... (Du behöver inte svara mig utan bara veta själv.) Och varför "måste du vara snäll" mot honom? Det viktigaste är att du är snäll mot dig själv, vännen!
Hoppas jag inte formulerat mig klumpigt nu så att du blir ledsen av något jag skrev! Stor kram och hoppas du får en jättebra dag!!
För första gången KÄNNS det som om det är JAG som håller i tyglarna.
Jag undrar också vad det är för magiskt band som drar mig till U. Det vi hade under 1 års tid, i vårat gemensamma nya nyktra liv kanske? Jag tror att det är någonting djupare. Han påminner mig om någonting...I min barndom kanske?
Nej Ankan, Jag ÄLSKAR dina kommentarer! De är MYCKET värdefulla för mig, så fortsätt ge mig speglingar, de får mig att tänka precis som du skriver.
Tack!!!