Fullknökat också!

Just nu känns mitt liv så fullknökat...Det är så fullt att det är knökat  ; -)  (schysst uttryck!)
Jag är lite på gränsen för vad jag rår med liksom.... Mycket att göra på jobbet. Sponsier som ringer både på jobbet och hemma. Mycket att göra hemma med renovering, husmålerier, läsa in MC-teori, stapla ved. Jag vill orientera mer också, åka på fler AA-möten, köra motorcykel, åka på dans....

Och mitt i allt det här så känns det plötsligt motigt att ringa Murre... Varför.?..frågar jag mig. Jag tror att det beror på att jag känner en förväntan på mig.  Jag tror att han vill vi ska träffas mera. Mitt i mitt fullknökiga liv...

"Jamen du är ju barnfri den här veckan", kan han säga. Han som aldrig är barnfri. Jag borde skämmas, som har det så bra, känns det som. Och ändå kommer jag inte att ha tid att se honom alls den här veckan...Jag tyckte att jag hörde att han blev sårad när jag förklarade min situation.

Murre är också för en gångs skull barnfri i helgen. Jonatan och Skorpan har en kontaktfamilj som de åker till en helg i månaden, så att Murre får avlastning.

Jag skäms. För jag har orienteringstävlingar både lördag och söndag. På lördagen kommer dessutom en sponsie hem till mig, så lördagskvällen lär ju gå åt tillsammans med henne. Jag vågar knappt berätta läget för Murre.

Att jag dessutom helst åker på dans på fredagskvällen har jag inte ens vågat nämna för Murre. Jag skjuter upp det obehagliga så mycket jag bara kan...

Faan va jobbigt allting måste vara... Fan Fan...




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback